En fälttävlan

Såg att någon frågat Patricia om hur en fälttävlan går till och mindes att jag för hundra år sen, på en annan blogg, i ett annat liv (haha), skrivit ett sånt inlägg. Det är så roligt så jag skulle kunna göra det igen!
 
Fälttävlan kan se lite olika ut beroende på vilken tävling det är. Det kan gå över en, två eller tre dagar men jag tänkte berätta om hur en endagarstävling ser ut eftersom att det är mestadels sådana jag gjort. Tredagars är oftast de svåraste tävlingarna och mästerskap, så jag har bara gjort 3 stycken 3-dagars (Lag-SM, SM och Nordiska). De gånger det går över två dagar är det oftast debutant och lätt klass för storhäst som ibland får väldigt många anmälningar och väljer att lägga till exempel dressyren eller delar av den kvällen innan tävlingen "egentligen" drar igång (detta har jag aldrig varit med om på ponny).
 
Till saken;
En fälttävlan som går över en dag har först dressyren, sen hoppningen och sist terrängen. Syftet med detta är att de som inte klarar att rida dressyr inte ska kastas ut på en hoppbana, men framför allt att de som inte är trygga i hoppningen inte ska ge sig ut i terrängen - det är då det kan bli farligt. Man får en fast starttid till sin dressyr precis som på en riktig dressyrtävling, sen måste banhoppningen vara avslutad inom 30 (i undantagsfall 45, om det är väldigt långt att ta sig på tävlingsplatsen) minuter. Normalt sett blir det en ganska lång paus efter hoppningen på ett antal timmar så att man hinner äta, gå terrängbanan och besiktiga hästen/ponnyn.
Det är nämligen så att på varje fälttävlan besiktigas hästen, på endagars fälttävlan sker det en gång och måste vara innan terrängen, detta såklart också av säkerhetsskäl (man får såklart gå innan dressyren också om man vill).
På 3-dagarstävlingar är besiktningen lite mer av ett "tävlingsmoment". Folk är uppsnofsade och hästarna/ponnyerna knoppade. Det är också fler besiktningar på en 3-dagarstävling.
 
Resultatberäkningen i fälttävlan kan se lite komplicerad ut för de som inte är insatta. Precis som i vanlig dressyr räknar man ihop poängen och vilken procent av maxpoängen det är. Det krångliga kommer sen: Man subtraherar procenten från 100 (så 70% blir 30) och sedan multiplicerar man med 1,5 (100-70=30. 30x1,5= 45). I vårt lilla exempel skulle ekipaget alltså ha 45 straff efter dressyren.
 
 
 
Hoppningen ser ut som vanligt. 4 fel (straff) för en rivning, 4 för första stopp osv. Men överskrider man maxtiden får man ett tidsfel (1 straff) för varje påbörjad sekund.
 
I terrängen ser det olika ut beroende på vilken klass man rider. Jag vet inte vilka klasser det gäller för (har som tur är aldrig hamnat i den situationen att jag måste pröva), men vad jag har hört åker man ut på tredje stoppet/utbrytningen på samma hinder och fjärde totalt (du kan alltså ha sammanlagt 3 på olika hinder och ändå komma runt). Första stopp ger 20 straff och andra på samma hinder ger 40.
Man har en optimaltid i terrängen som är uträknad med hänsyn till bansträckning och tempo. För att göra det enkelt kan vi säga att man med 500 meter-per-minut tempo och en tre kilometer lång bana rida på 6 minuter. I de lägsta klasserna får man tidsstraff om man rider mer än 15 sekunder snabbare än optimaltiden, men man får alltid tidsstraff om man går över... 0,4 straff per påbörjad sekund.
 
 
 
En liten funfact är att den lägsta straffen jag ridit på är 38, och det var i en p90 i somras... :) Det blev 33,2 straff för en dressyr på 77,8%, nollad hoppning och lite tidsstraff i terrängen.
 
Såhär börjar det i de lägsta klasserna... :) Favorit i repris från min lilla nostalgitripp häromdagen när jag hittade riktigt gamla bilder. Här en p70 i Nyköping!
 
Kram!/Anna

Kommentarer

Kommentera här! :

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback