Något har släppt för mig och Fille i terrängen. Jag bara... Vet inte vad som hände. Det kändes i Hofors i söndags och på träningen igår (den kom lite olägligt direkt efter tävling men alternativet var att inte träna alls inför NM om en månad). Helt plötsligt är han helt klockrent framme för skänkeln, spikrak, vänder för ytter utan att jag behöver tänka. Jag har haft världens bästa känsla nu. Ja jävlar vad han är fin, min ponny.