What about the details...

Jo, sörni, jag ska berätta preciiis hur det gick i Ljuslingsbacken... i detalj. :-)
 
Dressyren 2 problem: värme och insekter. Tack och lov var jag förberedd, när jag startade p90 förra året var det precis lika fint väder och lika vidriga bromsar. Så nu tog jag på Fille flughuva vilket jag annars nästan aldrig gör, vilket hjälpte lite. Men värmen gjorde att jag ville spara på honom så det blev minimal framridning. Totalt 25 minuter och då väldigt mycket skritt och stillastående.
Han var fin på banan! Jag har inget att klaga på, möjligtvis att han hade kunnat göra lite flashigare ökningar, men som sagt... det var varmt och underlaget (gräs) rätt hårt dessutom. Ryggningen var också fin. Första gången jag fick en 8 på ryggning! Resultatet blev -38,3 straff vilket kan översättas till typ 74,5%. Nytt pers i 1* dressyr!
 
Hoppningen Alltså för första gången i mitt liv upplevde jag en äkta köbildning till hoppningen. För att förklara kort för er som inte är så insatta i fälttävlan: Det finns ingen fast startordning eller starttider till hoppningen på en endagars fälttävlan. Däremot så finns det en regel om att man ska starta hoppningen inom 30 minuter efter avslutat dressyrprogram. Det här gör att folk droppar in lite olika, och ofta pågår det fler klasser samtidigt så det är dessutom olika klasser som turas om att hoppa. Som ni förstår kan det ju bli så att väldigt många kommer på en gång och det blir kö, men det har jag under 3½ säsong aldrig fått uppleva. HURSOMHELST gjorde jag en yttepytte framhoppning med kanske totalt 5 språng. Och inne på banan - håll i hatten nu - nollade vi! HAHA! Det har inte hänt på ett år. Men ni vet, plötsligt händer det. Jag red bra och Fille såg till att lyfta på benen. Då blir det bra.
 
Terrängen Åhgud. Man måste ha varit i Ljuslingsbacken för att riktigt förstå. Men om vi säger såhär - det är backar man sällan träffar på annars. Jag menar RIKTIGA mördarbackar. Och inte bara en, inte bara 2, utan 3. 3 mördarbackar. Sen är det dessutom inte lätt tekniskt, banan innehöll många svårigheter och flera stycken var i kombination med de här backarna. Efter hinder nummer 2 bar det spikrakt upp i kanske 50 meter och sedan preciiis när mjölksyran bitit sig in och kanske efter 2 galoppsprång på någorlunda plan mark kommer nummer 3.
Det flöt i alla fall bra för mig och Fille, med undantag för coffin och vattenhindret. När Fille skulle hoppa coffin blev han så jäkla paff när det kom en grav efter räcket, haha! Tack och lov var jag beredd så det tog aldrig stopp, det gick bara lite långsamt... Och i vattenhindret hände i stort sett samma sak. Glad över stocken, landar i vattenkanten och blir jätteförvånad. Travar. TRAVHOPPAR b-hindret som egentligen var 3 "galoppsprång" efter a-hindret. Galopp vidare till c.
 
Inte ett enda ekipage klarade av att gå på tiden, som var 4:54. Det svåra med att hålla tiden var att du nästan jämt var antingen i en backe eller i en anridning på ett hinder. På slutet var det lite glesare så att man hade en chans att springa på. Men Fille och jag gick 45 sekunder över tiden ändå. +18 straff
 
Totalt: 56,3 straff.
+26 poäng i Svenska Agria Cupen
Total poäng i cupen: 36.
SEGER i klassen
SEGER i Svenska Agria Cupen-finalen
SEGER i Svenska Agria Cupen
 
 
 
Kram!/Anna

Kommentarer
Louise säger:

Så himla roligt, är så glad för din skull stort grattis igen :) kram kram

2014-07-07 | 11:05:10
Bloggadress: http://louisetavlingsblogg.blogg.se

Kommentera här! :

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback