Allt blir som vanligt
Hej allihopa,
uppenbarligen har jag tagit en kort liten paus från bloggandet men nu är jag tillbaka och kommer skriva som vanligt igen. Jag behöver nog inte upprepa mig, men som ni vet har jag jättemycket i skolan och hinner bara preciiis med både plugg och hästarna innan jag somnar typ klockan 9 varje kväll. Det är därför det har blivit så lite inlägg de senaste dagarna, mamma har varit borta på möten så de dagar hon vanligtvis skulle hjälpt mig med att ta hand om hästarna har jag haft extra att göra och ätit middag 22 och somnat.
Hur som helst så ville jag visa er ett par bilder jag hittat/fått från NM!
imorgon står hopptävling på schemat! Håll tummarna! :)
Kram!/Anna
Psst...
Glömt säga att det pågår en tävling i Polen nu (idag är det terrängdag), Bialy Bor närmare bestämt. Sara Algotsson Ostholt och Johan Lundin är där och tävlar.
Hemsidan för Bialy Bor är på polska, och jag har fortfarande inte hittat ett sätt för alla oss icke-polacker att förstå sig på vad som händer där borta, men på deras startsida har de i alla fall ett schema för helgens tävlingar. Det hittar ni här!
/Anna
Våga satsa!
Igår tränade Fille och jag dressyr för Pia Fälth, som jag tränat för i över tre år. Träningen gick bra, men ända sen i somras har jag varit lite fast i ett tänkande.
När vi köpte Fille för 2 1/2 år sen hade han inte gått så jättemycket dressyr. Vi lärde oss tillsammans med hjälp av Pia, som på något underligt sätt kunde se att det kunde bli något av oss. Vi har tränat på ända sen dess och kvalade i vintras in till nationell dressyr som vi startade i början av maj.
... Och det var mycket, mycket mer än vad jag någonsin hade trott att vi var kapabla till. Vi är ju ett fälttävlansekipage, trots allt. Ända sen vi startade nationellt har jag haft det svårt att motivera mig själv till att fortsätta pusha både mig och Fille. Till utvecklingen hör ju trots allt att det blir jobbigt och obekvämt ibland, annars blir man aldrig bättre. Och där stannar jag nu för tiden. Inte för att jag inte vill jobba mig igenom det tuffa, utan snarare för... varför? Vi har redan kommit längre än jag trodde var möjligt. Vi kommer aldrig att vara bäst på en dressyrtävling. Dressyren vi har på en fälttävlan räcker redan till att alltid lägga oss på placering/ledning (med några undantag som berott på dåliga förberedelser). Och det är ju faktiskt fälttävlan jag satsar på.
Pia säger att vi kan mer, att jag bara behöver ställa högre krav på honom och mig själv. Att vi faktiskt skulle kunna kvala in till dressyr-SM, om jag bara gick in för det. Jag vet inte varför jag inte då väljer att gå in för det. Det är inte det minsta likt mig.
Jag tror att jag behöver sätta mig ner med lite inspo och sätta riktiga mål. Göra en plan. Det är sånt som hjälper till att motivera mig, hålla mig igång alla kalla, mörka vinterdagar.
Jag tror att alla tappar riktningen lite när det bara går bra. Förhoppningsvis är jag inte den enda som går igenom det här. Att ha två "karriärer" (fälttävlan och dressy) att välja mellan är ett oerhört lyxigt problem, jag klagar inte, men det är svårt. Inte många innan mig har satsat på både fälttävlans-EM och dresyr-SM samma år på samma ponny, så ingen har bevisat att det går. Jag vill ju inte bränna ut oss för att sen snuvas på varken det ena eller det andra. Men jag får nog lov att bestämma mig och våga satsa.
Jag och Fille för ett år sen. Inte visste jag att vi snart skulle fajtas bland dressyrfräsarna.
... Men vi brinner för fälttävlan. Det måste vara det roligaste på hela jorden.
Oavsett hur det blir, är han alltid världens bästa pussgurka!
Kram!/Anna
I USA händer det!
Som bekant var ju Niklas Lindbäck och Sara Algotsson-Ostholt i USA förra helgen (när jag var i Skåne) för att delta i en CIC*tävling; kruxet var bara att de red lånade hästar. Sara slutade på en 11e plats och Niklas på 31a.
Ett meddelande Sara skrivit om vistelsen i USA hittar ni hos Sportkollen på Hippson här .
/Anna
Unghäst-VM
Vilka som ska få delta i unghäst-VM i fälttävlan (som går 17-20 oktober i franska Le Lion d'Angers) är nu uttagna. De är:
6-åriga hästar:
Jonna Friman – Heaven
Therese Olsson – Plenty of Magic & Easy come easy go
(Första reserv: Malin Josefsson – Allan V , Andra reserv: Carin Clemensson – Blueberry)
7-åriga hästar:
Anna Hilton – Spring Sensation
Jonna Friman – Alba
Ludwig Svennerstål – Catania
Jonna Friman och Heaven kom två i Breeders på Flyinge för ett par veckor sen, och trea i det öppna championatet. ALL CRED TILL FOTOGRAFEN, LÅNAD BILD!
/Anna
Nordic Baltic Championships 2013 - terrängen
Nu har jag satt mig ner för att knåpa ihop ett inlägg med frosseri i terrängen Nordiska Mästerskapen! Någon bad om att få se lite hinder så jag joggade runt på terrängbanan för att knäppa lite efter hoppningen, som en yr höna haha!
Lördag morgon var vi uppe tidigt för att ta en sista titt på banan - de jobbade i stort sett hela natten med att färdigställa den - och tänka över vår plan en sista gång. Fille och jag gjorde sen en superrunda. Jag trodde att det gick väldigt långsamt, det kändes som att han var lite långsam i fötterna, men jag prioriterade att komma runt banan utan fel på hinder så jag tog inga risker med att rida an hinder i högt tempo. När vi kommit i mål stod Oscar (som nu bor nere på Flyinge när han går beridarprogrammet) och hjälpte mig att kyla ner Fille. Det visade sig att vi "bara" ridit 17 sekunder över tiden vilket inte är så mycket med tanke på att banan var den längsta vi gjort och jag trodde att det gick väldigt långsamt.
TERRÄNGRITTEN SÄNDES PÅ WEBB-TV. Det går inte att länka direkt, men ni kan gå in på http://www.equisport.tv/ och klicka på det klipp som är 1 timme och 16 minuter långt (heter något i stil med Cross Country CCIP*). Vid 7e minuten är det strax dags för mig att starta.
Terrängbanan. Banan var alltså 3256 m lång, 27 språng som bestod av 19 hinder. Tempot var 500 meter per minut vilket gav en optimaltid på 6 minuter och 30 sekunder. Lite annan matnyttig info är att i terrängen i 1*klass för ponny är maxhöjden på den fasta delen av hindret 1m, tillsammans med ris får de bli upp till 1,20 m. Ett nedhopp får vara max 1,45 m (vilket jag ärligt talat aldrig sett något).
Jag sprang som sagt med kameran runt delar av terrängbanan på hoppdagen. De hade börjat packa ihop hinder och tagit bort flaggor, så vissa hinder är som ni ser inte inflaggade men det var de såklart när vi hoppade. Det är på grund av det här som jag bara tagit bild på vissa hinder, några av de stora svårigheterna bl a.
Hinder 3 för oss var häcken näst längst till vänster, med grenar över.
Såhär såg hindret ut på nära håll.
Efter hinder 3 var det en 90graders sväng åt höger till riskulverten(4) ni ser lite till vänster i bild. Sen var det direkt en 90graderssväng på vattenhindret(5) (a-hindret som var en stock syns också i bild).Vattenhindret nerifrån sett. A-hinder var stock, b-hinder nedhopp.
Hinder 7ab och hinder 8 ställde till mycket problem. Hinder 7a var upphopp på banken, 7b nedhopp över kulvert.
Härifrån kan man se hinder nummer 8, "tårtbiten" till höger. Det var böjt spår med 4 små galoppsprång fram till det.
Hinder #8 var rätt maxat. Det var väldigt smalt och maxat på höjd & längd (Tror att maxlängden är 1 m, vilket det definitivt var). Eftersom att banken och tårtbiten var separat numrerade hade man tillåtelse att lägga volt mellan, vilket jag valde att inte göra.
Hinder 16abc var coffin, här ser man alla nummer. A var ett räcke, b grav, c spets.
Graven var liksom räcket rätt liten och trevlig.
Ni förstår kanske att alla flaggor inte var lutade på hindret, och repen inte låg och skräpade, när vi hoppade. Såhär såg spetsen ut, hinder 16c. Den är alltså tagen precis i profil, så som ni förstår är det lätt att glida ut på den smala delen eller bryta ut, samtidigt vill man ju så pass sent på banan ha mindre språng som tar mindre på krafterna hos hästen.
Hoppas att det gav en inblick i vad jag ägnade min lördag åt!
Kram!/Anna
Som en raket!
Ja, Fille kanske inte riktigt for som en raket i terrängen... Men som en raket i resultatlistan! Vi nollade på hinder och gick 17 sekunder över tiden. Vi klättrade 16 placeringar sen igår till en 12e plats inför morgondagens hoppning.
Känslo-berg-och-dalbanan har verkligen gått upp och ner under hela dagen. Jag kände mig nervös innan start, överlycklig efter start och sen bara avtog det. Många av mina vänner har haft problem idag, och de sliter så hårt. Ju fler tråkighter jag fick höra om, ju ledsnare blev jag. Sen tilltog allas humör igen på ryttarfesten och då kunde vi alla vara glada!
Imorgon hoppas jag att kunna göra ett riktigt terränginlägg med frosseri i bilder och filmer. Men nu måste jag sova för 6:30 imorgon bitti ska jag sitta på hästen innan veterinärbesiktningen klockan 8. Klockan 10 ska vår banhoppning börja.
Håll tummarna!
/Anna
Valde att lägga upp en bild där man i primcip bara ser mig själv från ryttarfesten, haha. Visste imte om mina vänner verkligen ville vara med på bloggen :)
Terrängsits, nedhopp
Här är ett inlägg jag knåpade ihop för länge sen! Ställde in det till terrängdagen på Nordic Baltic Championships för att ni ska ha något att läsa utifall jag inte hittar ett sätt att blogga därifrån.
Jag pratar en del om min sits och hur jag måste träna upp den, men för de som inte aktivt pysslar med terräng och fälttävlan är det inte så lätt att veta vad jag menar.
Kärt barn har många namn säger man ju och det gäller även sitsen som eftersträvas i terrängen. Tvåpunktssits, fältsits och lätt sits är bara några av de uttryck som används. Poängen med den här sitsen är att ryttaren ska kunna stå upp i princip oavbrutet under hela terrängritten för att underlätta arbetet för hästen, samt vara följsam oavsett scenario. För att lyckas med det måste man vad som än händer kunna ha hela sin balans i stigbyglarna (de två punkterna i "tvåpunktssits"). Förutom att ni kan föreställa er att det krävs en hel del muskelkraft bara för att stå där under så lång tid händer det ju också saker. Nedhopp är ett av de största testen på sitsen, så på svårare banor brukar man sätta hinder efter olika nedhopp för att se om ryttaren är följsam och hinner få ihop grejerna snabbt (svårighetsgraden ökar med ett smalhinder, kombinationer och böjda spår t ex.).
Den "gamla stilen" ser man ofta på jaktbilder. Förr i tiden var hindrena större och banorna längre och det var det som var själva utmaningen. Nu är banorna mer tekniska och kräver mer följsamhet och kvickhet av ryttaren. Här är två bilder som visar olika sitser i ett nedhopp. Den "gamla stilen" blir allt mer ovanlig på de högsta nivåerna, och det beror inte på att det är något fel med den. Men när man kastar sig bakåt tar det en liten stund att samla ihop sina grejer efter landningen. Står där två smalhinder på böjt spår får man problem... :)
Michael Jung. Då ska vi understryka att Michael är en av världens absolut bästa ryttare. Jag såg inte hoppet så jag har ingen aning, men jag skulle misstänka att han kanske inte hade tänkt sig att luta sig bakåt riktigt så mycket. Hur som helst är den här bilden ett exempel på den ena typen av sits jag pratar om.
Här ser vi självaste Sara Algotsson-Ostholt på Wega i OS i London 2012. En annan typ av sits just här.
Observera att bilderna är lånade, inte tagna av mig, all credit till fotograferna!
/Anna
Ingen vidare start...
Idag red vi dressyren och jag kan inte säga annat än att det gick skitdåligt. Han var ganska fin när jag red fram men när vi kom in och
skulle rida runt banan var allt läskigt. Allt. Det inkluderar löv, vita plankor, blommor, människor, domarkurer etc etc. Jag klistrade på ett leende och gjorde mitt bästa för att få honom att fokusera på jobbet men nådde inte fram.
Ryggningen var den enda riktiga missen, alltså så fort jag gjorde halt körde han upp huvet så att han kunde se sig omkring (utifall lejonen skulle hoppa fram ur buskarna). Sen backade han - högst tveksamt - två steg innan han stannade igen. Efter några sekunder gick han med på att backa två steg till innan vi gick fram.
Bortsett från ryggningen var det tekniskt sett inga riktiga missar. Vi gjorde alla programdelar i rätt ordning utan någon katastrof. Allt var bara väldigt dåligt.
Jag undrar hur jag skulle förberett annorlunda, jag tyckte att jag värmde upp som vanligt och följde rutinerna, men om han var så spänd och tittig måste jag ha gjort något väldigt fel. Det är ju inte Filles fel att det blev såhär, men jag blir besviken när jag inte vet vad jag gjorde.
Färdigältat! Vi ser fram emot terrängen imorgon och det finns en hel del där som ser jätteroligt ut!
/Anna
Check
Klockan 13:17 imorgon startar vi dressyren. Håll tummarna för oss!
/Anna
Tungt...
Jag är helt slut efter en lång skoldag och då är det dags att ta tag i allt inför NM. Vi åker så tidigt i morgon (06:00 senast) att allt måste vara klar idag. Det inkluderar:
- Rida Lady
- Rida Fille
- Mocka två boxar
- Göra i ordning foder till det närmsta dygnet
- Packa 50(!) kg hö
- Läsa alla olika papper/hemsidor för att dubbelkolla
- Putsa
- Tvätta (schabrak, t ex)
- Sätta fast den ena lilla flaggan som kom på posten (bild nedan) på dressyrkavajen
- Bada Fille
med mera. Och jag som ville hem till Eurosport sänder Burghley (alltså lite långt efter haha) klockan 19:30. Inte en chans att jag klarar det! :(
Såna här söta små 4x5 cm (eller vad det nu kan tänkas vara för mått) flaggor kom på posten häromdan! Den ena ska fast på min dressyrkavaj och den andra är "reserv" (hamnar troligtvis på ett schabrak i slutändan).
/Anna
Förvirring råder...
Ja, som jag skrev tidigare har det ju snackats om att Sara Algotsson-Ostholt och Niklas Lindbäck ska åka till USA imorgon fram till nästa måndag för att tävla i helgen. Men ridsportförbundet skrev ju för inte särskilt länge sen att Niklas kommer till start på NM i Flyinge (länkade det i detta inlägget). Efter att ha scrollat igenom ryttarlistorna till NM verkar det ju som att det är USA, och inte Flyinge, Niklas åker till, för jag kan inte hitta hans namn där. Oavsett så önskar vi honom lycka till! 
Vårt silverlag från EM i Malmö! Niklas andra från höger.OBS lånad bild, all credit till ägare och fotograf. /AnnaPS Jag har ingen aning om varför det här inlägget trycks ihop, jag har försökt få ordning på det men ingenting samarbetar...
Vårt silverlag från EM i Malmö! Niklas andra från höger.OBS lånad bild, all credit till ägare och fotograf. /AnnaPS Jag har ingen aning om varför det här inlägget trycks ihop, jag har försökt få ordning på det men ingenting samarbetar...Nyköping!
Hejsan!
Som ni kanske vet så var jag i Nyköping nu i helgen och red P90!
Det vart en riktigt tidig morgon, min tid för dressyren var redan 08.18, och sen skulle jag hinna med seketeriat, gå hoppbanan och rida fram innan dess - vilket ledde till ett alarm på kl 04.00...
Vi var först på plats, så vi fick något litet pris för först på plan - en påse godis! Lite gulligt tyckte jag! :)
Dressyren gick hyfsat. Han var något matt, så längningarna vart inte super, men formen var bra och jag är absolut nöjd med honom! Han dör ju alltid lite inne på dressyrbanan, och jag var inte riktigt koncentrerad på framridningen (Hästar överallt..) men trots det red vi ihop 69,2% (49,2 straff om jag minns rätt) och det är väl inte vårat bästa, men jag var jättenöjd ändå. Han gjorde det han skulle på rätt plats, och det är väl det viktigaste!
Hoppningen var väl sådär, jag gjorde ett typiskt ryttarfel mot tvåan och vi slutade på fyra fel, jag red på för mycket mot en stor oxer och höll inte något stöd i tygeln; och då hoppar inte Prisse. Så ett stopp vart resultatet, vilket var helt mitt fel, men annars, på de andra hinderna så gick han jättefint. Första gången i ridhus på jättelänge också.
Terrängen gick helt okej! Ett stopp på en stor oxer, men annars så var det felfritt. Jag hade en jättefin känsla hela banan runt och dessutom fick vi ju ett kval för 1*!
Har tyvärr inga bilder från dagen, så morgontrött så att jag glömde kameran... Ugh!
Kram! / Patricia
Som ni kanske vet så var jag i Nyköping nu i helgen och red P90!
Det vart en riktigt tidig morgon, min tid för dressyren var redan 08.18, och sen skulle jag hinna med seketeriat, gå hoppbanan och rida fram innan dess - vilket ledde till ett alarm på kl 04.00...
Vi var först på plats, så vi fick något litet pris för först på plan - en påse godis! Lite gulligt tyckte jag! :)
Dressyren gick hyfsat. Han var något matt, så längningarna vart inte super, men formen var bra och jag är absolut nöjd med honom! Han dör ju alltid lite inne på dressyrbanan, och jag var inte riktigt koncentrerad på framridningen (Hästar överallt..) men trots det red vi ihop 69,2% (49,2 straff om jag minns rätt) och det är väl inte vårat bästa, men jag var jättenöjd ändå. Han gjorde det han skulle på rätt plats, och det är väl det viktigaste!
Hoppningen var väl sådär, jag gjorde ett typiskt ryttarfel mot tvåan och vi slutade på fyra fel, jag red på för mycket mot en stor oxer och höll inte något stöd i tygeln; och då hoppar inte Prisse. Så ett stopp vart resultatet, vilket var helt mitt fel, men annars, på de andra hinderna så gick han jättefint. Första gången i ridhus på jättelänge också.
Terrängen gick helt okej! Ett stopp på en stor oxer, men annars så var det felfritt. Jag hade en jättefin känsla hela banan runt och dessutom fick vi ju ett kval för 1*!
Har tyvärr inga bilder från dagen, så morgontrött så att jag glömde kameran... Ugh!
Kram! / Patricia
Sara och Niklas till USA
I en knapp vecka kommer Sara Algotsson-Ostholt och Niklas Lindbäck befinna sig i USA för att rida en lite annorlunda tävling. De ska nämligen tilldelas hästar som de sedan ska starta 1*klass med på fredag! De åker imorgon. Det borde finnas såna här tävlingar i Sverige! Vore inte det hur coolt som helst? Vad tycker ni?
/Anna
/Anna
Är jag en toppryttare...?
"Toppryttare till start på NM i fälttävlan" skriver SvRF på sin hemsida. Har de äntligen insett min storhet? HAHAHA nej nu skojar jag med er. Här har ni en länk. :)
/Anna
Avelschampionat avgjort
Nu är årets avelschampionat i fälttävlan, som gick på Flyinge, över.
Bästa 4åring var Kvadrat e. Hip Hop ue. Quite Easy, riden av Sandra Gustafsson.
5årsvinnaren reds av Anna Nilsson och hette Alice, även den e. Hip Hop, ue. Magini.
Den bästa 6åringen var Easy Come Easy Go, e. Quite Easy, ue. Lux Z riden av Therese Olsson.
Grattis!
/Anna
/Anna
Slut på JEM & YREM
Idag avgjordes JEM och YREM i franska Jardy. Bästa svensk i Junior-EM var Mathilda Hammarström som slutade på sin dressyrstraff och därmed en 20e plats. Guldet där gick till hemmaryttaren Robin Boulanger (tänk att få vinna EM på hemmaplan!).
I EM för Young Riders slutade Agnes Stolth på 19e plats, bäst av svenskarna. Guldet gick till finska Elmo Jankari.
/Anna
Avelschampionat
Det svenska avelschampionatet i fälttävlan med final i Breeders Trophy går på Flyinge nu i helgen. Ni kan hålla er uppdaterade på equipe bland annat, länk här.
/Anna
Louise och Calle Bundeschampion!
Ligger lite efter med den här uppdateringen, de flesta fälttävlansinsatta har nog hört det flera gånger om, men jag måste ändå bara skriva att Louise Svensson Jähde tillsammans med Calle 44 segrade i det tyska 6årschampionatet för fälttävlanshästar!
Louise har tidigare tävlat internationellt på ponny och flyttade så småning om för att jobba hos Peter Thomsen. Nu skördar hon framgångar i Tyskland och är även med i Ride to Rio-satsningen. Jag träffade Louise när vi var i Tyskland i våras och tränade, då kom hon och åt middag med oss (oss=ett tjugotal som åkt ner tillsammans med svenska tränare för att träna i Tyskland) och berättade om detta.
GRATTIS LOUISE!
OBS LÅNAD BILD, all credit till fotografen.
/Anna
JEM och YREM i Frankrike
Idag drar dressyren igång på EM för juniorer och Young Riders i Jardy, Frankrike. Svenska ryttare på plats är:
Young Riders
Agnes Stolth, Falkenberg
Moa Kulle, Veberöd (bosatt i Tyskland)
Ellen Svennerstål, Stockholm (bosatt i Storbritannien)
Juniorer
Erika Sjöström, Löddeköpinge (Svensk juniormästare 2013)
Mathilda Hammarström, Delsbo (JSM-två och JSM-6a 2013)
Heja Sverige!
Bild från JSM i fälttävlan från Eketorp i år. Fr vänster Mathilda Hammarström, Erika Sjöström och Sanna TGewert. OBS BILDEN ÄR LÅNAD, all credit till ägaren.
/Anna